Jag är en envis anhängare av vinylmediet, men måste nog erkänna att det numera släpps mer musik på CD än vinyl, även när det gäller psytrance. Om man ska köpa utrusning för att börja mixa och inte har för mycket pengar för sitt eget bästa så måste man förmodligen välja mellan de två. Jag hejar alltså på vinyl, men ska försöka vara så opartisk som möjligt här.

Ska man köpa allting nytt och av likvärdig kvalitet så kostar det ungefär lika mycket vad man än satsar på. Det allra vräkigaste är dyrare på CD-sidan men det allra enklaste är också billigare om man väljer CD. Mitt råd är att försöka snåla ihop till så bra saker som möjligt redan från början. Det går ju nämligen inte att uppgradera, så om man köpt en vinylspelare för 2000 och inte är nöjd måste man köpa en ny och försöka sälja den gamla. Det är mycket trassel. Om man inte är säker på att man kommer ha kul med en mixer så bör man kanske vänta med att köpa något över huvud taget, så att snåltesta att köpa det billigaste är ingen bra idé, lägg då hellre pengarna på något du vet att du kommer ha användning av. Dessutom har man roligare med bra utrustning.

Vad ska man välja då? Ptja, det beror mest på vad man ska spela. Lättast är nog att kolla i den egna skivsamlingen och se vad man har mest av. Om man exempelvis hade tänkt sig att spela psytrance av den ösigare sorten så släpps onekligen det mesta på CD. Nästan alla nya skivbolag som poppar upp satsar enbart på CD (till min stora sorg). Många, däribland jag själv, vill gärna säga att vinyl är det "rätta", men ärligt talat väger det ganska jämnt numera. Det är helt klart en annan känsla att mixa vinyl, men om man inte får sexuell tillfredställelse av att ta på runda svarta plastbitar i tolvtumsmodell så är det inget man bör ta hänsyn till. Ur teknisk synpunkt finns det några skillnader man bör ha i åtanke:

* CD är lättare att mixa. Det verkar både CD-DJ:er och vinyl-DJ:er vara någorlunda överens om. Det beror mestadels på att spåret på en vinylskiva passerar nålen snabbare längst ut på skivan om långsammare längst in; när den pressas tas hänsyn till detta så låten inte ska gå jättesnabbt längst ut och långsamt längst in, men det är inte alltid det stämmer helt perfekt och det kan skilja någon tiondels procent i tempo ibland. Om man då pitchat in en låt baserat på tempot längst ut stämmer det kanske inte när den kommit längst in och vips låter det som en tågolycka. Lär man sig mixa vinyl så kan man utan större besvär sätta mixar med CD på första försöket, men det fungerar oftast inte tvärt om.

* Du kan bränna kopior på dina CD-skivor och spela med dessa i stället för att släpa med dyrt inköpta skivor som riskerar att bli repade. Vinylskivor är aningen känsligare, men största nackdelen är att de inte kan säkerhetskopieras på något särskilt smidigt sätt.

* På vinylskivor ser man låtens struktur genom att ha dem i rätt vinkel mot ljuset. Du kan därför se om en låt har ett väldigt långt intro eller outro till exempel, vilket är mycket användbart.

* CD-skivor är ofta likvärdigt mastrade, så ljudnivåerna är lika höga från skiva till skiva. Med vinyl skiljer det från olika pressningar och beroende på hur många minuter det är på en sida av skivan, vilket ger ännu en sak att hålla reda på när man mixar.

* Man kan enkelt bära med sig hundra timmar musik på CD, men ska man göra det med vinyl krävs en mindre gaffeltruck.

Det släpps (än så länge) betydligt fler singlar på vinyl men fler samlingar på CD, men det gäller bara psytrance. Ska man spela techno, house eller något liknande så hamnar valet nästan oundvikligen på vinyl, då dessa genrer fortfarande släpper det mesta först, och inte sällan enbart, på vinyl.

Här kommer lite tips för dig som ska köpa CD-spelare:

* Betala inte för onödiga finesser. Samplingsminne är en sådan sak; även om det kanske känns spexigt i 20 minuter när man just packat upp den så har jag så vitt jag vet aldrig hört en techno- eller trance-DJ som faktiskt använder den funktionen annat än i plojsyfte. En massa sparbara startpunkter är inte heller livsviktigt. Effekter kan däremot vara användbara, som de i Pioneer CDJ-100. Tänk på att en vinylspelare i princip bara har start, stopp och pitch; mycket mer behöver man inte om man inte ska vara med i någon sorts DJ-tävling. Men där spelar man oftast inte CD...

* Av någon anledning kommer jag inte alls överens med CD-spelare av konsolltyp, alltså där spelare och reglage sitter i två separata enheter. Jag gillar få och stora knappat och ett rejält, vågrätt sökhjul. Det kan dock vara en vinyl-skada, så gå inte bara efter vad jag häver ur mig. Dock ska det sägas att konsoll-typen ofta är gjord för installation i DJ-bås och inte ser så snygg ut liggande på bordet där hemma. Har man låg budget så är dock en konsollmodell att rekommendera då de billigaste CD-spelarna ofta är just sådana.

* På en vinylskiva kan man ofta se var bastrumman börjar och slutar, var det är ett break osv, men i skrivande stund vet jag bara om en enda CD-spelare som kan göra något liknande och det är Pioneers monstruösa CDJ-1000 som kostar runt 13000 kr styck. Därför är det viktigt att det är lätt att hålla reda på var i låten man befinner sig - dels med en tydlig och lättbegriplig display och dels genom att man kan söka (snabbspola och stega sig fram med väldigt små hopp) på ett enkelt och effektivt sätt. Detta är svårt att avgöra från bilder i någon produktkatalog, så ta alla chanser du får att testmixa med olika spelare. Det måste kännas rätt.

Vinylspelare då? Jo, det finns saker att tänka på här också:

* Glöm alla remdrivna skivspelare. Hifi-spelare som enbart ska låta så bra som möjligt och inte behöver vara anpassade för DJ:er har ofta remdrift, men om man ska dra skivan fram och tillbaka samt starta och stanna snabbt så är direktdrift mer eller mindre ett måste. Bli alltså inte frestad att köpa det billigaste bara för att den ser ut precis som en tre gånger så dyr spelare.

* Om Pioneer är kung på CD-spelare så är Technics toppkejserlig überführer på vinylspelare. Deras modeller 1200 (silver) och 1210 (svart) har hängt med sedan bronsåldern men klarar fortfarande konkurrensen med bravur. I stort sett alla andra skivspelare i samma prisklass har fler finesser, men Technics-spelarna är byggda som kärnvapenbunkrar och är i det närmaste oförstörbara. Dessutom utgör de den mest etablerade standarden i hela DJ-världen och vad än Stanton, Numark, Vestax, Reloop och de andra hittar på så kommer 1200 och 1210 sälja. Därmed inte sagt att allt annat är ett dåligt köp; jag ska villigt erkänna att Numarks senaste verk, TTX-1, är rejält häftig med sina digitala utgångar, mastertempo (tonhöjden ändras inte med hastigheten), enormt starka motor osv. Även Stanton har en riktigt fräck värstingpjäs, och Vestax grymmaste skivspelare liknar mer något ur Star Trek än något annat. Dock kan man i princip inte göra fel om man väljer Technics.

* Som jag nämnde ovan finns det numera vissa skivspelare som har en liten ljudprocessor som ser till att tonhöjden inte ändras om man ändrar hastigheten. Vad ska det vara bra för då? Det låter ju inte som smurfhits om man pitchar upp en låt 8%, men problemet är detta: Om två låtar går i tonarten G dur men den ena i 142 BPM och den andra i 137, så måste den första pitchas ner 3,5% för att de ska få samma tempo. Det gör att alla toner också sänks 3,5%, så hips vips låter det en aning falskt trots att de går i samma tonart. I stort sett alla CD-spelare numera gör denna omvandling, men exempelvis Technics 1200/1210 har alltså ingen sådan funktion. Dock är detta sällan något större problem ens med ultramelodiös gammal goa såvida man inte har absolut gehör av värsta sort, men jag har låtar jag inte kan mixa med vinyl just för att det låter för illa. Oftast uppstår dock dissonans på grund av att låtarna går i olika tonarter, och inte på grund av pitchen.

* Se till att skivspelaren går direkt ner till 33 varv/minut om du byter från 45. Jag har en racklig gammal reloop som tar sisådär 15 sekunder att göra detta om man inte hjälper till att bromsa med handen, och det är bland det mest irriterande jag vet, även om det egentligen bara är en liten pissdetalj. Technics skivspelare är givetvis kalasbra på detta.

Har man ont om pengar kan det vara värt att kolla upp begagnade grejer, men kom ihåg att CD-spelare har en massa pillig elektronik som man inte gärna kan reparera med en skruvmejsel och lite gaffatejp. En skivspelare som Technics 1200 däremot är ungefär lika komplicerad som en spade och det är lättare att avgöra om det man köper är i bra skick eller inte.

Ukiro