|
Recensioner
| V.A - Agni Hotra | Psytrance |
|
| (Glowing Flame Records, GFRCD01, 2003) |
|
01 Groundzero - Aktive
02 Visual Paradox vs Perplex - Only U Man
03 UltraVoice - Block
04 Rastaliens - Cheesefondue
05 Artax - Goosehunter
06 Rastaliens - Freelancer
07 Fractal Glider - Avalancher
08 Beat Hackers - Transpose
09 Setherian - Azimuth |
|
| V.A - Agni Hotra | 2004-03-02 |
|
Nyfiken i en strut, under en skön vårdag så här i mars, så funderade jag över albumets titel. Eftersom jag inte behärskar något språk som gav mig några som helst ledtrådar kring vad titeln kunde betyda, fick det bli att använda första bästa sökmotor på Internet. Efter mycket om och men kom jag till insikten att ”Agni” betyder eld på sanskrit, och att ”Agni Hotra” i sig är en lära kring att alstra energi för att harmonisera sin själ och sitt inre.
Efter den kulturlektionen hoppades jag på att min själ skulle bli lite mer harmoniserad av att lyssna till den här själamedicinen, eftersom jag lever under ett rätt så stressigt schema. Frågan kvarstår dock om min själ verkligen blev lugnare eller om det hela var buff och båg, så givetvis gjorde jag en undersökning i audioteket för att se om det första släppet från Glowing Flame Records höll vad titeln lovade.
01 – Groundzero - Aktive (07:31)
Groundzero är inte bara platsen där World Trade Center en gång i tiden kunde beskådas, utan även en musikalisk duo i ljudvågsformat med sydafrikanske DJ Shane Gobi och israeliska Dark Soho. Det här låter verkligen som ännu en produkt från det israeliska industriproduktionsbandet, tyvärr. Nog alltid kan man höra att ljudbilden är välproducerad, men det råder en total avsaknad av kreativitet i den här konstellationen. Måtte någon i konstellationen ha önskat sig ett kilo kreativitet i födelsedagspresent, för linjära tongångar vinner inget gehör hos mig under någon längre period.
02 – Visual Paradox vs. Perplex – Only u man (07:11)
Efter en större analys av ”Aktive”, utan att finna någon kreativitet hos Israel-Brasilien-konstellationen, var det dags för ännu ett gäng israeler att få testa chansen i mina öronsnäckor. Förvisso låter det stundtals väldigt Israel, men här finns det dock material som skickar iväg mina tankar på andra vägar än de illasinnade och onda tankegångar jag hade tidigare. Det är ett riktigt drivigt spår men med lite mer melodiskt och atmosfäriskt laddade ljudbilder, det vill säga precis det jag normalt inte förknippar Visual Paradox med. Höjdpunkten infinner sig runt fem minuter in i spåret men håller i sig under på tok för kort tid, och följs sedan av ett gigantiskt långt outro. Whopps, en sju minuters audioresa blev förstörd på mindre än trettio sekunder!
03 – Ultravoice - Block (07:31)
En tumme, ungefär lika stor som min egen, pekade ner direkt redan efter någon minut. Allt på grund av att en välbekant röstsampling gör sig påmind och jag förundras över bristen på kreativitet hos artister ibland. Som tur är så får jag känslan av att Ultravoice hade förberett sig på min reaktion och hade en räddningskapsel redo i ljudlandskapet, för tji fick jag när jag blev positivt överraskad av spårets utveckling. Det blir riktigt drivigt och har sina stunder, men det hjälper tyvärr inte i vår strävan efter harmoni. Spårets atmosfär ger snarare depression än vad det skänker glädje och vem finner ljuv harmoni i ett depressivt tillstånd?
04 – Rastaliens - Cheesefondue (07:06)
Efter att ha blivit matad med israeliska tongångar i tre spår på raken blev det dags för variation i form av tyska Rastaliens. ”Cheesefondue” låter, i stil med första spåret, som ännu en produktionsbandsrelease. Välproducerade ljudbilder bromsar tyvärr inte känslan av att det inte når hela vägen fram till klimax och tankegångarna faller tillbaka på intrycket av det tidigare spåret ”Block”; det harmoniserar helt enkelt inte min själ i varje fall.
05 – Artax - Goosehunter (08:36)
Äntligen var det dags att få smaka på den svenska ingrediensen på albumet, och helt utan kniv och gaffel fick spåret arbeta tryggt i min stereo. Den bild av albumet som jag skapade för mig själv, efter att jag fick reda på titelns betydelse, återfinner jag i det här spåret. Här bjuds det på ett riktigt skönt driv tillsammans med härliga breaks och även om melodierna kanske inte går i allra ljusaste dur, så får jag definitivt ett leende på läpparna när jag låter mig fångas i ljudlandskapet. Jag kan verkligen inte sticka under stolen med att jag längtar efter Artax fullängdsalbum när jag hör det här, mums!
06 – Rastaliens - Freelancer (08:34)
Nu var det dags för returmatch och Rastaliens fick en chans till att visa varför de hamnade på albumet. Chansen tog de vara på väl och här bjuds det på en helt klart mycket bredare ljudbild än deras tidigare prestation på albumet. Det melodiska arbetet är mer genomarbetat här och tonerna skickar ut känslor av ljuv glädje. Det känns som att albumet helt klart har tagit en bättre riktning efter skivans första tre spår, och ”Freelancer” gör definitivt inte saken sämre. Min önskan är dock att de borde ta till vara mer på sina melodiösa ljudlandskap, likt det man finner ungefär sju minuter in i spåret, för det är verkligen vackert.
07 – Fractal Glider - Avalancher (07:12)
Det är inte bara den till synes orädde krokodiljägaren som är ifrån Australien. Fractal Glider bjuder på dansvänliga toner i sin representation på albumet, dock känns inte spårets äventyr fullt så vågat som krokodiljägarens våghalsiga påhitt. Den här resan växlar, friskt som en vind, i sin utveckling. Under den ena stunden surfar mina tankevågor kring samma känslor som under några fall tidigare, det vill säga att spåret inte riktigt når hela vägen fram till klimax. Samtidigt, så växlar det hela drastiskt vid flera tillfällen och de svängarna bjuder på en del riktigt härliga och harmoniska ljudvågor. Det som strömmar ur högtalarna kring sex minuter in i spåret är riktigt örongodis!
08 – Beat Hackers - Transpose (08:08)
Att ge ”Transpose” lite tid i stereon påminner mig ganska mycket om att dra ett kort ur en kortlek. Alla kortens ovansidor ser likadana ut och är ganska färglösa, precis som ”Transpose” presenterar sig för lyssnaren. När man väl vänder på kortet, likt spåret utvecklas, så upptäcker man att man har dragit hjärter ess, och spåret bjuder på ett enormt gungigt klimax. Morgonkänslor avlöser varandra av och an, är det detta som ljuder på de israeliska festerna i öknen under solens morgontimmar mån tro?
09 – Setherian - Azimuth (07:59)
Brasiliens djungel bjuder på en mystisk resa genom tid och rum med spåret ”Azimuth”. Det är lite tyngre än de övriga spåren på albumet och jag undrar om det här ljudlandskapet inte gör mig mer galen, än lugn och harmonisk. Oavsett vad jag blir så kvarstår faktumet att spåret är riktigt drivigt och gungigt, befängt flippat och allmänt psykskadefrämjande. Gillar ni lite mer skruvade saker av den gamla skolan så har ni definitivt funnit er en guldklimp här.
Summering
Med två kommande och lovande titlar, ”Multiverse” med Setherian och ”Super Position” med Artax, och med en start som denna, så lovar framtiden gott för det nyfödda bolaget Glowing Flame Records. Albumets brinnande harmoni spred kanske inte av sig och gav den effekt som jag önskade alla gånger, men som tur är finns det ju en knapp för återspolning på min stereo och med riktigt härliga spår som till exempel ”Goosehunter” och ”Transpose” kan man inte göra något annat än att le!
Mer information
– http://www.glowingflame.com
|
|
|
| Bra recension! Tänkte bara leka lite besserwisser och meddela att Rastaliens är från Schweiz... Men visst ska man lära sig nåt nytt varje dag?=)
| |
|
| så bra grabben, bra recension, måste nästan ta mig en närmare titt på det där...
| |
|
| Lurifax: Äh, sak samma. Skillnaden är ju bara att schweitzarna sjunger när de super till och har bättre skattetryck. ;)
| |
|
| bra recension,den här skivan kan jag verkligen rekomendera att köpa den är riktigt bra.
| |
|
2maS
| 3/3/2004 - 1:55:26 PM |
| ..ljud-konst + ord-konst = 1st scobbah recension
yah kiip'nit riiL
| |
|
|
|
