|
Recensioner
| BLT & Danni Makov - Anything U Want | Psytrance |
|
| (Tokyo Dance Records, TDCD03, 2004) |
|
01 Mind The Gap
02 The Calling (Live Edit)
03 Anything U Want
04 The Rain Song
05 Graceful Dead
06 Patterns Of…
07 Space Boogie (Missionary Mix)*
08 Epitaph** |
All tracks written and produced by Yuli Fershtat & Danni Makov except:
* Written by Yuli Fershtat & Nadi Nahimoff, remixed by Yuli Fershtat
** Written and produced by Yuli Fershtat |
|
| BLT & Danni Makov - Anything U Want | 2004-07-08 |
|
En av många ansedd som Israels mest underskattade artist, däribland Shahar – numera en del av en konstellation som är av många ansedd att vara en av 2000-talets mest innovativa tranceprojekt. Yuli Fershtat, mannen bakom BLT, är tillbaka med ett nytt fullängdssläpp, denna gång ackompanjerad av Danni Makov, en hårdrockstrummis som varit ett permanent inslag under Yulis liveshower sedan två år tillbaka, och en god vän i studion.
Med det här släppet hoppades de båda på att kunna skriva ett stycke trancehistoria, något som verkar bli allt svårare att göra nuförtiden – en tid då artister blir mindre kreativa, allt fler låter som avkommor av varandra och skivbolag vågar inte satsa lika hårt på osäkra kort längre.
01 – Mind The Gap (10:01)
Skivan tar sin start i ett mer progressivt orienterat landskap med en lugnare atmosfär, en oerhört stämningsfull sådan. Efter nära fem minuters lunkande så genomgår spåret en snabb förändring till ett lite drivigare ös, men fortfarande med lite småprogressiva vibrationer. Jag älskar verkligen kvinnorösten som gör sig perfekt i det här ljudlandskapet, och även om spåret i sig inte är den allra bästa medicinen att mana fram dans i benen så gör sig ”Mind The Gap” som handen i handsken hemma. Släck ner belysningen, tänd de levande ljusen och följ med på en stämningsfull rundvandring i Yulis och Dannis sinne.
02 – The Calling (Live Edit) (09:51)
Med en positiv överraskning i bagaget var det dags att köra igång nästa musikaliska verk av de tokiga israelerna, men detta spår överraskar dessvärre inte lika mycket som sin bror gjorde några minuter innan. Det känns som en nerbantad version av ”Mind The Gap” nätt och jämnt, med en aning mer driv i under kortare stunder. Inte heller denna är någon dansgolvsjätte, trots adrenalinruset som gör sig påtagligt när Danni Makovs härliga trummor gör sig hörda.
03 – Anything U Want (06:45)
Två lite mer progressiva spår öppnar albumet när konstellationen tar en ny vändning i ett lite mer funkigare ljudlandskap, och skapar tillsammans en atmosfärisk hybrid mellan stämningsfulla progressiva inslag som dansar hand i hand till och från med dansdriv som är mer orienterade i full-on. Efter halva resan in i ”Anything U Want” gör sig Danni Makovs hårdrocksbakgrund påmind, och tankarna försvinner iväg till Analog Pussys senaste platta, ”Trance’n’Roll” – kvinnlig sång på en något rockinspirerad grund i elektroniskt format. Detta är en riktig serotonindänga, och torde sig frambringa leenden vart än på dansgolvet ni ser er om när detta spår ljuder ur högtalarna.
04 – The Rain Song (07:53)
Känslor och melodier smälter ihop och bildar ett när skivans fjärde resa tar sats och susar ut i dess stämningsfulla anda. När varje ton får en betydelse och när varje ton ihop med en annan ton bildar ett känslomässigt uttryck – ja då finner ni er antagligen öga mot öga med israelernas regnsång. De som har ett hjärta som bultar för atmosfäriska utsvävningar i ett något lugnare tempo, eller som kanske har en förkärlek för lite mer stämningsfull morgontrance bör definitivt dedicera en minut till den här tankeställaren. Smaskens!
05 – Graceful Dead (07:19)
Om ”Graceful Dead” är en hyllning till ”Grateful Dead” är jag osäker på – men något jag är säker på är att spåret definitivt är en riktig paj som efterrätt sedan örat blivit matat av tredje och fjärde spåret. Det känns verkligen som att den här konstellationen ger uttryck för en känsla, en känsla som känns väldigt nära och äkta, inte alls kall och främmande. Att grabbarna grus har jobbat sena nätter är det inte på tal om, för sådana här vibbar finner man inte i femminutersproduktioner.
06 – Patterns of... (13:31)
Med skivans sjätte spår, som briljerar med sina anmärkningsvärda nära 14 minuter, så är det dags för en lite lugnare resa än de föregående spåren på albumet. Med tunga andetag lunkar basgången framåt ackompanjerad av en tung kick, men frågan är om inte dessa nära 14 minuter kunde ha blivit komprimerade till något format närmare tio minuter. Det händer på tok för lite överlag, även om stämningen är den rätta och den bibehålls allt eftersom spåret utvecklas. Herr och fru Dansgolvsstämning hälsar på runt tio minuter in i spåret – och det blir säkerligen många svettdroppar som rinner ner längs besökarnas pannor när Yuli och Danni släpper loss sina idéer!
07 – Space Boogie (Missionary Mix) (08:43)
Även om ni har glömt hur man dansar bugg och foxtrot så torde sig boogien sitta i när sjunde spåret ljuder ut över dansgolvet. En skruvad audiovåg surfas och försöker att tämjas med jazzinfluenser, och i sin helhet bildar hela spåret en symbolik kring att man kan göra bra psytrance idag – utan att det behöver låta som något man hört förut. Ladda upp, bre på ett leende och dansa loss när den här driviga resan tar spjärn och visar upp de senaste dansstegen som får självaste Leroy att dåna av avund.
08 – Epitaph (08:59)
Vad jag har saknat när jag har lyssnat igenom det här albumet är en riktig guldklimp, spåret man ständigt återkommer till och får samma leende varje gång man hör, spåret man trycker fram på cd spelaren så fort man satt i skivan. Här är det spåret jag sökte – albumets absoluta guldkorn och örongodiset som får socker att framstå som salt. ”Epitaph” är en känslofull resa med delvis funkiga inslag, och som verkligen charmerar lyssnaren med de stämningsfulla slingorna som susar omkring i det atmosfäriska ljudlandskapet.
Summering
Albumet var överraskande svårt att få grepp om, och med sina stämningsfulla utflykter i både det mer progressivt laddade ljudlandskapet och även i det mer typiska israeliska soundet så bildar det verkligen något man sällan skådar på skivmarknaden i dagsläget. Med innovativa idéer i stil med ”Space Boogie” och kärlek i ljudformat i stil med ”Epitaph” så finner det här albumet snabbt sin plats i skivsamlingen. Överlag så känns inte det här albumet som en skiva som alla DJ’s har med sig i skivväskan och spelar på dansgolvet – men istället är albumet ett musikaliskt mästerverk som avnjuts bäst hemma under lugna omständigheter en skön kväll efter jobbet eller studierna. Blunda och njut!
Mer information
– www.blt.co.il
|
|
|
|
|
