Nyheter

Din ruta



Recensioner

Silent Sphere - DancePsytrance
(Midijum Records, MDCD017, 2004)
Silent Sphere - Dance 01 Gloryland
02 Moving
03 Intruder
04 Illumina
05 Trouble Shooter
06 Phoenix
07 Electric (Live)
08 Dreamer
09 Chillum

Silent Sphere - Dance 2004-09-18
Sommaren har lidit mot sitt slut, men än finns det fortfarande hopp om att inte behöva hänga läpp. Sommaren har bjudit på en stor mängd släpp, och att försöka sålla ut och hitta godbitarna kan ibland vara som att försöka hitta en nål i en höstack – särskilt i tider som dessa då kvantiteten blir högre medan balansen till den proportionella kvalitén har försvunnit för länge sen.

Midijum Records, som bland annat hushåller artister som Native Radio och har gått i spetsen för deras serie av kompilationer under täckmantel ”Vibration” släppte i maj Silent Spheres andra album. Albumet bjuder på bland annat ett spår där Cosma har varit med och skruvat, och med en tidig vibb om att detta släpp skulle kunna sätta sin prägel på den här sommaren öppnade jag paketet och lutade mig tillbaka för en ny session i min lejonkula.


01 – Gloryland (07:41)
Skivans första spår börjar inte riktigt som jag hade förutspått, och det levererar en gungig vibration som går i mer progressiv anda än vad jag är van vid att höra Silent Sphere. Det känns stundtals en aning melankoliskt, men överlag så är det väldigt melodiöst och vackert med atmosfäriska ljudbilder som ackompanjerar slingorna som rör sig i ljudlandskapet. Men trots det så skulle jag gärna vilja se att de bjöd på lite mer action än så här, och det känns som att man som lyssnare går miste om det där rejäla djupet i spåret, även om känslan och vibrationen finns där.

02 – Moving (08:32)
Titeln avslöjar att det bjuds på rörelse när det vankas tid för skivans andra resa, och det är ett klart driv som sätter igång vilket dansgolv som helst. Vissa ljud som rör sig i ljudbilden kan dessvärre återkopplas med typisk israelisk trance, och om inte det var nog så rör sig tankebanorna till GMS. Lyckligtvis tvättar sig spåret rent efter att ha passerat ungefär halva resan, och det bjuds på några minuter som känns väldigt spirituellt laddade, men ack och ve så återgår det sedan till den tidigare ljudbilden.

03 – Intruder (08:13)
Bankar ditt hjärta för israelisk musik i stil med Astrix så har ni funnit er guldklimp här. Detta sjunger verkligen Astrix, men jag vågar påstå att detta är bättre! Personligen har jag svårt för den numer kommersiella delen av israelisk musik, varav Astrix är en av de få artister i Israel som fortfarande är aktiva och som jag respekterar – men detta är fortfarande bättre! Mer melodier, mer känsla och mer klimax till folket!

04 – Illumina (06:32)
Illumina levereras i en liknande förpackning som den som omslöt skivans föregående spår. Det växlas dock mer vilt mellan mer klassisk Silent Sphere-stil den israeliska hybriden som det bjöds på innan. Spåret känns allmänt torrt och lite tråkigt tills ungefär fem minuter in i spåret, då öronen matas med en skapligt skön lead och en lätt klimax. Dessvärre tycker jag inte atmosfärerna passar in, och det känns lite som att mixa ihop melankoliska atmosfärer med kraften hos den positiva glädjen i slingorna – det blir bara kaka.

05 – Trouble Shooter (07:02)
En ordentlig felsökning kanske är just vad det femte spåret behöver. Det når aldrig en riktig klimax, och överlag så känns det väldigt händelsefattigt och förutsägbart. Endast en minut framåt slutet skänker en njutning med en atmosfärisk utsvävning, men en minut kan inte rädda något som var menat att förmedla samma känsla under 420 sekunder.

06 – Phoenix (07:29)
I 145 BPM ljuder Phoenix ut över dansgolvet. Jag minns ett ögonblick ifrån den gångna festivalsommaren då Silent Sphere ekade ut detta från högtalarna, och det var mäktigt. Skivans snabbaste spår på pappret känns lite influerat av Infected Mushroom under sina perioder, och med lite elgitarr i bästa balladanda bromsar spåret upp ett break för att sedan sjunga ut i typisk full-on-anda. En riktig sommardängare att avnjuta vid solnedgången!

07 – Electric (Live) (07:31)
Den som har haft vakna öron under festivalsommaren har säkerligen inte kunnat undgå Electric, en lite småostig men samtidigt spirituell och stämningsfull musikalisk resa. Den här resan är inspelad ifrån Midijums bolagsfest som ägde rum i Tyskland under december 2003, och nog alltid är det ett försök på att få till något medryckande. Men jag tycker spåret saknar lite själ emellanåt. Det händer mycket och det bjuds på ett skönt gung, men det har inte det där lilla extra som jag söker.

08 – Dreamer (07:43)
Vi går ner något i BPM, landar på stadiga 140 slag och upptäcker att vi befinner oss i Silent Spheres dimension. Vart man än ser sig om i ljudlandskapet finner man bara vackra upplevelser, och hur man än vrider och vänder på det går det inte att komma ifrån att man har ett leende fasttejpat på läpparna. Dreamer är en lyssnarsession som ger en möjlighet att drömma oss bort från vår annars så gråa vardag. En möjlighet att se tillbaka på de härliga stunder vi har haft i sommar under de kvällar och morgnar som vi har blickat ut över härliga dansgolv på den här planeten. Detta är känsla!

09 – Chillum (07:34)
Känslan bibehålls ifrån föregående spår och vi spinner vidare bland våra sommarkänslor. Det rör sig om en downtempo-resa som verkligen tar fram det bästa inom oss, det allra varmaste och det allra vackraste. En spirituell upplevelse som är svår att tröttna sprids inom oss och det kanske är just downtempo som Webser och Schaller borde ägna sig åt egentligen?

Summering
Dance är ett album som känns som en god samling av alla de varma energier som vi finner under sommarhalvåret. Energier som vi finner på fester, med våra vänner, under solnedgångarna, i musiken, på festivalerna, i oss själva – ja överallt i vår tillvaro. Det är svårt att inte sjunka in i sommarminnen, och med undantag för skivans första och femte spår så känns albumet verkligen som en fullträff när det kommer till mer melodiös musik samlad under de bästa av de bästa sommarnätter. Att avsluta med ett lugnare spår är tydligen fortfarande på tapeten, men detta måste vara ett av de bästa avslutande downtempospår jag hört. Bjud på ett leende så ordnar det här albumet resten!

Mer information
- http://www.silentsphere.com
- http://midijum-records.de

Recension av: Alex (scobbah)  


Kommentarer

Sigman 9/18/2004 - 2:44:20 PM
Nice Recension!

Har inte hört skivan men den värkar hel mysig!



Lägg till kommentar
Namn
Email
Kommentar



Bilder
2000-10-28
Musclepack
Foto: Erland

2001-04-28
Cleanout Reactor
Foto: Thomas K.

2002-03-09
Club Vibration 9/3
Foto: Magnus G

2002-08-24
Lunar Spirits
Foto: Magnus F.

2005-12-31
Endless Year
Foto: Magnus G

Bildarkiv »»

Tävla & Rösta
Inga pågående tävlingar eller omröstningar just nu...

Tävlingar
Omröstningar

Crew Print Top