|
Recensioner
| V.A - Nowhereland | Psytrance |
|
| (Vertigo Records, VERTIGOCD02, 2005) |
|
01 Xenomorph - Incongruent Anatomy
02 Dejan - Ctrl Alt Supp
03 Freaking - Nochnoy Dozor
04 Kindzadza - Fight Or Die
05 The Nommos - Insomnia
06 Jellyheadz - Dolce Agonia
07 Abnormal Project - Alien
08 Encaphalopaticys - Salton Sea
09 Furious - Green Piece
|
|
| V.A - Nowhereland | 2005-08-10 |
|
Med en ständig utveckling så fortsätter det att här och där ploppa upp nya bolag till vår musikkultur. Den senaste tiden har allt fler bolag valt att satsa på lite mer nattorienterad musik med mörkare utsvävningar. Det har även visat sig att nattmusiken börjat göra sig ett namn även på större evenemang och fester. Senast på Fullmoon Festival fanns en rad stora namn när det gäller musik med mörk karaktär.
Vertigo Records släppte i början av året Timeless Flash och ska här följa upp med en skiva som representerar artister från Ryssland, Frankrike, Tyskland mfl.
Välkommna till Nowhereland!
01 - Xenomorph - Incongruent Anatomy (07:31)
Skivan öppnar med ett spår från samme man som mastrat den, Xenomorph. Ett intro med ett lätt flämtade och ett svagt flugsurrande följs upp med en bas rullande i 145 bpm. Jag får snabbt tanken att detta låter väldigt likt Xenomorph’s tidigare släpp och en rad ljud och slingor känns igen. Det öses på rejält och ingen pardon visas. Uppvärmning är alltså inte att vänta för mitt ouppvärmda öra. Allt eftersom spåret går så tycker jag mig allt mer relatera till låten Tree of Death som släpptes på Acidance för två år sedan. I slutet av spåret bjuds det på ett längre break som sedas avlöses med lite driv och ett par härliga psykedeliska utsvävningar. Xenomorph sköter sig, likväl som han brukar göra.
02 - Dejan - Ctrl Alt Supp (07:18)
Med ett lite lekfullt intro så öppnar låten i samma takt som det första spåret på skivan och genast bjuds vi på väldigt skruvade ljud och trippiga knorrar. Det jag tidigare hört från Dejan från bland annat Nabi Records tycker jag mig inte helt fastnat så mycket för men det känns redan inbjudande. Dejan smäller på med en resa som närmast kan beskrivas som en skruvutflykt med en knak och knorrfilt. Det vrids och det vänds och för den som har en förkärlek för lite mer knasiga ljud och tvistade melodier rekommenderas detta. Jag tycker dock att spåret kunde ha avslutats på ett roligare sätt och därigenom skulle en avslutning där allt fallit i samman i ett enormt kaos skulle ej ha gjort sig fel här.
03 - Freaking - Nochnoy Dozor (08:38)
Efter att Parasense blivit av med Victor Zolotorenko så har han figurerat i projekt som Freaking och Terminator och släppt en hel del bejublade spår det senaste året. I Nochnoy Dozor gasar Freaking på med 149 slag i minuten och det går verkligen undan redan från start. Med ett rejält driv så visar det sig att spår nummer tre hittills fått mina mungipor att höja mest på sig. Det är ett ganska repetitivt spår men det faller sig aldrig negativt på något sätt. Ungefär efter att hälften av spåret passerat går det inte längre att vara stilla med benen. Detta är rysk pansartrans precis som den ska vara. Ett väldigt jämt spår med härliga men inte allt för skruvade utsvävningar.
04 - Kindzadza - Fight Or Die (07:32)
Med ett leende på läpparna efter föregående spår var jag väldigt förväntansfull att höra vad Leo Greshilov hade att bjuda på. Med ett stegrande intro slänger Leo ut en tung basgång i typisk Kindzadzaanda och jag känner genast igen honom. Kindzadza har en förmåga att i alla fall hos mig fånga den perfekta dansupplevelsen och det är inte ofta man blir besviken när man hör honom. Med väldigt tvistade ljudbilder så tar den ryske kaosmakaren med oss på en färd utöver det vanliga. Vid fem minuter in i låten så svänger det rejält och jag bjuds på ett rejält disco i rysk tappning. När man hör detta inser man att det inte finns några gränser för hur musik kan låta.
05 - The Nommos - Insomnia (07:40)
Efter att Kindzadza bokstavligen slaktat mitt mentala jag så fortsätter Goa Gil och Ariane Macavoy med sitt projekt The Nommos i samma takt och jag möts av en mörkt och slagkraftig basgång. Tidigare släpp av duon har hittills inte gjort mig speciellt nöjd men här känner jag direkt att det är någonting extra. Efter en stund rycks jag vidare i ett lite drivigare och mer knorrigt parti för att sedan efter ett break tas med till blixtrande psykedeliska audiolandskap. Jag gillar verkligen basgången och en rad partier i den här låten. Dock hade jag gärna blivit medtagen på en ännu mera ösig musikupplevelse. Det kändes som om The Nommos slutade när det kunde ha blivit som bäst.
06 - Jellyheadz - Dolce Agonia (07:34)
Tidigare på skivan visade Dejan sin bättre sida och här är det hans sidoprojekt Jellyheadz som bjuder på örongodis. Med en lite lugnare start så öppnas spåret och mynnar senare ut i rejäla blipp och blopp-miljöer. Jag tycker mig höra en del skumma och mysiga slingor som kompletteras av trippiga knasljud. När halva spåret passerat har jag ännu inte stött på något som känns sådär extra gemytligt. Ett längre break precis i mitten avlöses med en slinga omgiven av atmosfäriska utsvävningar och psykedeliska miljöer. Detta spår funkar utmärkt att avnjutas hemma i stereon men det är inget jag skulle bjuda på som dessert på dansgolvet.
07 - Abnormal Project - Alien (06:39)
Nu kände jag att jag ville röra lite mer på mig och det var dags för nästa låt till rakning och med det gäller Abnormal Project, ett för mig helt nytt projekt. Det gasas på ganska så omgående och fötterna får hålla takten i 146 slag i minuten. Efter att spåret och gått till halvtid så har jag fått dyka djupt ner i slingornas tvistade landskap och bjudits på en hel del sköna utsvävningar. Hittills är jag nöjd men när det återstår två minuter kommer ett kortare break som senare följs upp av ett längre sådant. Efter detta kommer en slinga som jag inte alls har mycket till övers för. En usel avslutning till ett annars ganska så välsmakligt spår.
08 - Encaphalopaticys - Salton Sea (09:18)
Efter att Abnormal Project debuterade i lyssnarörat ville jag höra lite mer dansanta toner och fick snabbt ett leende på läpparna när basgången drog igång. Inte speciellt mörkt lagd men den gör sig bra i mina öron och kropp. Efter en längre uppbyggnad av låten där ljuden avlöser varandra så trippas stämningen upp och nu känner jag att jag saknar lite mörkare toner. När jag ser att hälften av spåret har passerat har det leende som tidigare gjorde sig väl hos mig försvunnit. Spåret är dansant och kan tänkas välsmakligt på ett dansgolv men jag saknar större utsvävningar. I hopp om en bra avslutning håller jag stadigt takten till det som hittills gjort sig bäst, basgången. När jag med två minuter kvar av spåret tycker mig höra något som liknar Logic Bomb-ljud så höjs mina ögonbryn något men avslutningen känns som senare delen av spåret - lite väl tam.
09 - Furious - Green Piece (09:39)
Med skivans längsta spår skulle Furious som är aktuell med en fullängdare med sitt sidoprojekt Paradigma, på Deja Vu Records, avsluta skivan. Efter ett kortare intro rullar en lite mjukare basgång igång och jag påminns lite om några Parasense-släpp. Spåret känns väldigt ryskt redan från början och jag gillar den driviga slingan som gör sig väl i mina öron två minuter in i spåret. Furious bygger efter halva spåret upp en mystisk och rotfyllande känsla i min kropp. Det är mystik och mörka stränder som presenteras. Det känns verkligen som ett organiserat, mystiskt kaos. När två minuter återstår kan jag inte annat än att le och danskänslan infinner sig återigen i mitt sinne. Detta är väldigt gemytligt att lyssna på.
Summering
När jag efter nio spår av den mörkare karaktären senare satt stereon på paus så känner jag mig ganska så rofylld i kroppen. Vertigo visar att de kan ge en god konkurrens till övriga bolag som släpper nattmusik där ute. Jag hade som tidigare skrivit gärna sett att lite mer saker hände i några av spåren och gärna lite rivigare avslutningar men i det stora hela är det en mycket jämn skiva. Spår 3, 4 och 9 tycker jag sticker ut en del och återigen blir jag lika nöjd när jag hör Kindzadza som så många gånger förr.
|
|
|
| Ser ut som du lagt fingrarna på en halvsmaskig skiva Anders. Zolod är ju alltid intressant. :)
| |
|
| denna skiva ligger faktist på min wishlist o ska bli processerad så fort den dyker in i affären igen..
bra recention!
| |
|
| Håll utkik efter Dejans och Terminators splitskiva, Overdrive som kommer upp på samma bolag snart.
| |
|
| Bra recension som beskriver låtarna väl! :)
För övrigt; en sjyst skiva, dock inte en 5top a la 2005, men ändå en bra!
| |
|
| denna skivan är klockren, totalt
| |
|
|
|
